Alice, Bea och barnen

Mitt projektarbete som jag genomfört tillsammans med Bea Schönning har gått ut på att analysera och skapa förståelse för hur genus och jämlikhet tillämpas (och inte tillämpas) i barnlitteratur. I den här rapporten ska jag utgå från några frågeställningar rörande hur vår arbetsprocess sett ut, hur vi löst de problem vi stött på samt vad jag har lärt mig under kursens gång.

Hur har jag förhållit mig till tidsplanen och hur har planeringen och syftet förändrats under arbetsprocessen?

Jag och Bea gjorde i början av projektet en tydlig tidsplanering för vad vi skulle göra varje vecka under projektet. Vi delade in vår arbetsprocess i olika delar. Första halvåret la vi fokus på forskning och fördjupning kring genus och barnlitteratur samt på att läsa och analysera barnböcker. Dessa två delar hade vi lagt ungefär lika mycket tid till, något som under arbetes gång förändrades då jag själv upptäckte att jag själv fick mycket mer ut av att läsa och analysera barnböcker än att genusforska. Det gav mig mer konkret information och hjälp till slutprodukten, och skapade det genustänk jag behövde för att kunna skriva vår barnbok. Istället för att ägna vissa veckor åt endast genusforskning och sedan vissa veckor endast åt läsning var något jag omvärderade och gjorde annorlunda. Jag kände att det var mer effektivt att kombinera de två, och i bloggen har jag redovisat hur jag ena veckan analyserat en bok för att nästa få mer förståelse genom att undersöka begreppet genus, som jag sedan kunde ta med mig till veckan efter när jag analyserade och läste ytterligare en barnbok. På detta sätt arbetade vi under hösten, som även hade ett större avbrott i sluten i och med praktiken Barcelona.

Under våren lades fokus helt på slutprodukten, och vi kände båda två att vi hellre började med det på en gång för att få fram en bra bok, istället för att ta upp kontakt med bokförläggare på Natur och Kultur. Vi utformade våra karaktärer och fick ta ställning kring flera svåra frågor. Vi märkte att för att få boken genusneutral var det lätt att vi bara vände på normerna, och tillskrev pojken alla de normer som vanligtvis tilldelas flickor och vice versa, men det blev ju lika fel det. Genom dessa problem tydligjorde vi vårt syfte med boken, att den inte skulle vara provocerande eller revolutionerande utan istället genusneutral på ett enkelt sätt för att visa på hur enkelt det är att fostra barn genusneutralt och utanför stereotyperna för flickor och pojkar. Under denna period gick mycket av min tid till att göra klart illustrationerna, som inte medförde mycket analys och som var oerhört tidskrävande.

Dock var det under denna period som ”hen-debatten” var som mest uppmärksammad, vilket gjorde att jag och Bea återigen diskuterade ordets användning och huruvida vi ville använda det eller inte. Vi kom fram till samma svar som tidigare, att vi i vår bok vill fokusera på det sociala könet och inte på det biologiska. Detta fick vi positiv feedback på under vårt besök i stallet då vi testade boken på en grupp barn (alla tjejer), som alla var överens om att de ville bli bemötta likvärdigt som killarna i deras klasser, men de skulle inte vilja bli kallade för ”hen”.

Även under denna period skilde sig mitt arbete något från den ursprungliga tidsplaneringen, och återigen integrerades skriv- och ritprocessen med feedback, forskning och diskussioner.

I slutet av perioden har vi även tagit tillvara på feedback från olika personer som alla haft intressanta åsikter och som alla påpekat olika delar av boken. All konstruktiv kritik vi fått har jag och Bea tillsammans diskuterat och det har lett till att vi i vår slutprodukt kunnat ändra på små detaljer som vi tidigare inte tänk på, vilket enligt mig lett till ett bättre resultat.

Vad har jag lärt mig under projektets gång?

Under projektet har det för mig varit en stor utmaning att avsätta tid i veckorna till projektet. När man inte har inplanerade lektioner i schemat, eller examinationer regelbundet har det lätt blivit att jag prioriterat andra ämnen före projektarbetet. Men självklart har detta då endast lett till att det blir en större del arbete sen, med en större del att komplettera. Under tidens gång har jag insett vikten av att själv avsätta min egna tid till detta för att få det gjort och att detta är en kurs precis som de andra. Jag tycket själv att jag visat på en förbättring rörande detta mot slutet av kursen, men detta är något jag ändå i helhet kunnat göra betydligt bättre.

Jag har även fått en betydligt större förståelse för hur genus och normer tillämpas i barnlitteratur, och hur stor påverkan det faktiskt har. Dock har jag även mot slutet av kursen, i samband med att vår bok verkligen började ta form, även insett hur otroligt enkelt det egentligen är att ignorera de rådande normerna för könen, utan att reslutatet egentligen blir särskilt annorlunda. Framförallt har mitt arbete, läsandet av barnböcker, forskningen och diskussionerna med Bea samt dem som gett oss feedback gjort att jag har utvecklat en mycket större medvetenhet kring ämnet. Jag lägger märke till hur ojämställt pojkar och flickor, män och kvinnor ibland framställs i samhället genom till exempel media, något jag tidigare kanske inte reflekterat över. Detta, just medvetenhet, tror jag också är det viktigaste vi kan förmedla. Som jag tidigare skrivit i bloggen ”En flicka ska självklart kunna vara klädd helt i rosa med det ska inte vara på grund av att hon är flicka som hon är det, och vice versa”. Just detta tror jag är så oerhört viktigt. Att vara medveten och själv kunna reflektera över hur man kanske bemöter flickor och pojkar annorlunda tror jag är nyckeln till ett mer jämställt samhälle, och det är just medvetenhet om vårt beteende och våra normer som krävs för att vi ska kunna förändra dem.