Alice, Bea och barnen

"Vad gör ni för projektarbete?" "Vi skriver en genusneutral/jämställd barnbok" "Oj, hur gör ni det?"

Hur gör vi det. Frågan har snurrat i mitt huvud hela veckan. Vad är det som faktiskt gör vår bok speciell? Kommer den väcka reaktioner? Varför, eller kanske ännu mer intressant, varför inte?

Jag har försökt få fram ett bra svar på dessa frågor. Först och främst tror jag att det mest uppseendeväckande med boken kommer vara att den skildrar homosexuell kärlek. Denna kärlek kan dock viftas bort som en fantasi hos en fyraårig pojke, något som kanske stämmer. Det viktiga är, oavsett om pojken i framtiden är homosexuell eller inte, att göra det till en naturlig del av förskolan/boken/barnens liv.

Men att boken visar en homosexuell relation har ju med jämlikhet att göra, inte jämställdhet. Boken ska, som vi skrivit från början, även vara jämlik, men under senare tiden har vi valt att lägga större fokus på genusfrågan. Om det som sticker ut mest i boken i mina ögon är den homosexuella aspekten, har vi då misslyckats med att framföra vårt budskap?

Nej, det har vi inte. Poängen med boken är att förkasta könsnormerna, boken ska visa på barns frihet i utvecklingen och cementera att alla är lika mycket värda. Om du läser vår bok utan att haja till, då har vi lyckats. Framför allt, då har du lyckats. Då har du som läsare gått ifrån det gamla och accepterat det nya. Du reagerar inte på att Elvira "tycker" och Vilgot "fnissar", du reagerar inte ens på att förskolläraren som är så bra på att baka heter Ahmed och är man.

Att skriva en bok om "hen" som heter Kiwi är ett sätt att bekämpa könsstrukturerna, vi har valt en annan väg. Vi har valt att skriva en bok som enkelt och lätt visar hur en jämställd värld skulle se ut: Som idag fast lite bättre. Folk blir upprörda över "hen" och hår under armarna, det ses som nästan revolutionära metoder att förändra samhället som mottas med mycket motstånd. Vi väljer att istället smyga in vårt budskap, vi hävdar oss skriva normen, som att det vi skriver om är det naturliga på en förskola (vilket tyvärr inte är fallet).

Vårt sätt att förändra är att diskret hävda att förändringen redan skett.

/Bea

ps. Förlåt Karin, det är omöjligt att göra blankrad eller indrag, bloggmanicken tar bort det automatiskt.. Jag vet att det är fruktansvärt. ds.