v. 47 Note to self

"Genus i bilderboken" har gett oss flera viktiga aspekter att tänka på när vi snart ska börja skriva vår bok. Bland annat belyser boken användningen av adjetiv i beskrivandet av kön. Här är ett exempel:

"Det bankade på dörren och ögonblicket senare dundrade kaninen Kim in. Kim var högröd i ansiktet och andades tugnt. Kaninen kastade sig ner i fåtäljen och slängde ur sig: Ge hit lite morotssaft!"
"Det knackade på dörren och ögonblicket senare kom kaninen Kim in. Kim var rosig om kinderna och lite andfådd. Kaninen satte sig ner i fåtäljen och frågade: Skulle jag kunna få lite morotssaft?"
Trots att kaninen Kim är en könslös karaktär sätter orden ett kön på kaninen.
En annan viktig poäng som vi visserligen redan visste men som boken formulerade bra är följande:
"Genus är föreställningar, tolkningar, förväntiningar och handlingar som förklarar vad flickor och pojkar, kvinnor och män, sägs vara i kraft av sitt kön. Genus är att göra skillnad där ingen skillnad finns."
"En felaktig föreställning är att genuspedagogik handlar om att alla ska bli likadana, lika felaktigt tror många att flickor inte ska få leka med dockor och porjar inte med bilar. Det handlar inte om att ta bort utan att lägga till. Arbete med genus handlar om att stärka barnens självkänsla och göra dem så trygga i sig själva att det vågar prova på och utöka sina positioner."
/Bea

v. 47 Genus i bilderboken

Nu har vi äntligen fått boken vi väntat på så länge och börjat behandla den. "Genus i bilderboken" är en handledning för förskolepedagoger kring litteratur för barn, hur man kan analysera dem och även tips på bra böcker. Underbart bra för vårt projekt!
/Bea och Alice

V.46. Bokanalys!

Analys, barnbok. "Long-Longs nyår". Av Catherine Gower & He Zhihong. 2005.


Handling. Pojken Long-Long följer med sin morfar till staden för första gången för att sälja salladskål på marknaden för att få ihop pengar till familjens vårfest. Long-Long hjälper morfar att sälja kålen, att laga cykeln och hjälper även cykelreparatören och får lite betalt för det. Han går runt på marknaden och hittar kunder till sin morfar. När de ska hem får Long-Long lite pengar att köpa något till sig själv för, han köper fina hårklämmor till sin syster Hong-Hong.


Denna bok var en fin berättelse. Det skulle kunna vara svårt för barn i dagens Sverige att relatera till historian, men det är nog bara nyttigt att få ta del av ett annat barns liv i ett annat land och i en annan kultur på detta sätt. Long-Long är en mycket väluppfostrad, duktig och modig pojke som hjälper till och vill ta hand om sin familj. Han är även väldigt osjälvisk som köper en present till sin syster där hemma istället för något till sig själv. Alla dessa egenskaper kan tyda på en norm som gäller för pojkar, men dessa egenskaper betraktas inte heller som dåliga. Det är alltså inte fel att pojken är så duktig och väluppfostrad, men det är viktigt att ställa sig frågan om en flicka hade beskrivits och handlat på samma sätt i denna historia, samt att observera detaljer som att det är just brodern och inte systern som får hjälpa till inne i stan på den lite farliga marknaden medan systern får stanna i hemmet.




//Alice

V.46. Ändring i planeringen!

Pga ändringar i schemat, sjukdom och prov i andra ämnen flyttar vi besöket till "hallongrottan" och universitetsbiblioteket till nästa vecka.
//Alice och Bea

V.45. Mitt Rosa Liv

Bok, "Mitt rosa liv". Amanda Eriksson, Natur & kultur, 2005. 

Boken handlar om en flicka som inte har några rosa saker eller kläder, men som tycker det är "supersnyggt". Hon tror att det är prinsessor som har rosa saker och äger rosa bilar. En dag kommer hennes morfar för att hjälpa henne att färga kläderna rosa och göra om hennes rum. Kläderna får trycket "power", fastsydda mantlar och kjolar och morfar har även en tiara med sig. Flickan säger att prinsessor är sådana som bestämmer allt själva, är själviska och stressade, som drömmer mycket och gråter när de trillar. Boken avslutas med att flickan och morfar leker i parken, men när hon blir smutsig så tycker hon att det vore bra med några svarta kläder också, som pirater har. "Det fixar vi en annan gång" säger morfar.  

Jag har svårt att förstå bokens syfte, och vad författaren vill förmedla. Via illustrationerna och text antar jag genast att det är en flicka boken handlar om, trots att det egentligen inte är utskrivet mer än att mamman kallar barnet för "gumman" vid ett tillfälle. Detta känns dock inte som ett medvetet drag från författaren, utan jag tror att tanken var att boken skulle handla om just en flicka. I historian så har ju flickan inga rosa saker från början, för att hennes föräldrar "inte gillar det så mycket", så alltså kommer väl idéerna om prinsessor och deras färg rosa från något annat håll. För det är ju inte själva färgen rosa som är problemet, utan att den färgen i vårt samhälle idag förknippas med just små söta tjejer och placerar dessa i ett fack, under en norm. 

/Alice

v. 45 tönten

En av böckerna jag läst idag var en jättesöt bok av Sari Eliasson och Ann Forslind, "Tönten" (Alfabeta 2002). Boken handlar om Simon vars mamma börjat dejta en tönt. Boken baseras på en vanlig företeelse idag där barn blir avundsjuka på föräldrarnas nya respektive. Simons bästa vän Mira försöker hjälpa honom bli av med tönten, men det går inget vidare. Till slut ska Simon och tönten vara  ensamma och spelar TV-spel en hel kväll, en väldigt bra idé. "Han heter Johannes förresten." avslutas boken. 
Det här var verkligen en fin bok som jag tog till mig, den var välanpassad till barn, beskrev ett aktuellt problem och var svår att sticka hål på när det kommer till jämställdhet och jämlikhet (bästa vännen var både tjej och hade en annan etnisk bakgrund, alla karaktrer har alla möjliga färger på kläderna etc.). Under det här projektet har jag insett att den mest intressanta frågan inför vår bok är "vad är lagom?" inte "vad är perfekt?". Det finns inget som är perfekt. Det enda könsnormativa i den här boken är karaktärernas namn. Frågan är om boken verkligen hade varit bättre om alla hette Alex och Kim? Eller är det kanske så att det bara är mina egna fördomar som gör att jag utgår från att namnen är baserade på karaktärernas kön? Kanske är Simon en tjej och det är jag som satt ett kön på honom. Oavsett har Sari Eliasson lyckats med något eftersträvansbart, lagom.

v. 45 Stadsbiblioteket, vårt nya hem

Idag sitter vi här och plöjer igenom bok efter bok. Vi kollar dels på berättelser och uppbyggnad inför vår egen bok, men vi kollar givetvis också på innehållet i böckerna ur ett genus- och jämlikhetsperspektiv. Vi har valt att från och med nu lägga upp vårt arbete så att vi läser flera böcker och analyserar en eller två. Med tanke på hur korta böckerna är och hur lite substans det är i flera av dem vore det slöseri med tid att göra skriftliga analyser av samtliga. Att läsa och diskutera med varandra ger oss mer för vårt kommande skrivande än skriftliga analyser.
Den första boken jag läst i dag heter "Julius blir kär" och är skriven av Kirsten Boie (översättning: Karin Nyman). Boken är ritad av Jutta Bauer och utgiven av Berghs förlag 2001.

v. 45 Nu kör vi

Nya tag efter lovet! Idag måndag så har vi sammanställt och planerat vår tid och vad vi ska göra de kommande tre veckorna fram tills Barcelona. Under dessa veckor tänker vi ägna mycket tid till projektet, då mycket tid innan lovet försvann till andra skolarbeten och prov. Det vi vill genomföra de här veckorna är 

  • Gå till "hallongrottan" och hitta en barnbok var om regnbågsbarn att läsa och analysera. (Måndag v.46)
  • Leta och läsa ev avhandlingar kring jämställdhet i barnböcker på universitetsbiblioteket (Torsdag v.45)
  • Ta en första kontakt med bokförlaget Natur & Kultur. Fråga hur de ser på jämställdhet i de böcker de publicerar samt ev få kontakt med en författare.
  • Läsa och analysera ytterligare två barnböcker var under dessa tre veckor.

RSS 2.0