Alice, Bea och barnen

Idag sitter vi här och plöjer igenom bok efter bok. Vi kollar dels på berättelser och uppbyggnad inför vår egen bok, men vi kollar givetvis också på innehållet i böckerna ur ett genus- och jämlikhetsperspektiv. Vi har valt att från och med nu lägga upp vårt arbete så att vi läser flera böcker och analyserar en eller två. Med tanke på hur korta böckerna är och hur lite substans det är i flera av dem vore det slöseri med tid att göra skriftliga analyser av samtliga. Att läsa och diskutera med varandra ger oss mer för vårt kommande skrivande än skriftliga analyser.

Idag har vi sammanställt lite av det vi kommit fram till under vår läsning, vi har också bestämt oss för att börja med analyserna efter lovet istället för den här veckan som planeringen säger. Vi kände att det var bättre att vi först blev klara med all vår litteratur för att sen kunna ta nya friska tag direkt efter lovet! Än så länge känner vi att projektarbetet flyter på bra, vi har haft mycket i skolan senaste veckorna men ligger ändå i fas vilket känns skönt.

Var på Fias projektarbetsmöte i fredags, "fias fantastiska feministiska fredagar" för att få lite input om hur andra ställer sig i genusfrågor. Det Var grymt intressant och gav mig jättemycket! Framför allt gällande syn på barnuppfostran i Sverige och andra länder ur ett genusperspektiv. Vi satt i minst 2,5 timme och diskuterade det ena och det andra. Grymt värt, ska helt klart fortsätta gå! Kanske kan vi på ett av de sista mötena diskutera utkastet till vår bok?

Jag har läst delar av boken titulerad "Vilse i damdjungeln" av Bertil Nordahl. En intressant kontrast till de andra böcker jag läst. Han menar att killar idag växer upp i ett matriarkat då förskolan och skolan är så extremt dominerat av kvinnor. Detta i sin tur leder till att pojkarna blir bångstyriga och skrikiga i ett desperat försök att leva ut sin manlighet.

Som Alice redan beskrivit känner jag att begreppet genus fortfarande innehåller en hel del frågetecken trots att jag snart harvat igenom alla mina böcker. Precis som hon nämnt ligger vårt fokus på det sociala könet, något som ändå är betydligt lättare att ta på än andra saker som begreppet genus innefattar. Böckerna jag läst har innehållit mycket jag redan visste, dock öppnar de hela tiden upp för nya perspektiv. Igår hade ja lång diskussion med min vän om hur vi ska uppfostra våra barn en vacker dag. Efter ett par timmar kom vi fram till att det inte finns någon lösning. Jag lade också märke till flera saker som har just med det sociala könet att göra som var svåra att komma ifrån. Samtidigt kände jag att jag verkligen lärt mig mycket redan så här tidigt i projektarbetet som jag kunde använda i diskussionen. Vissa delar av det sociala könet är lätta att motverka, exempelvis att flickor ofta hålls hårdare än killar gällande utetider och liknande, trots att riskerna för övergrepp är betydligt större för en kille än en tjej på natten.

Nu har jag börjat grotta ned mig i den genuslitteratur vi lånade här om veckan. Den första boken jag håller på med nu är utgiven av Natur och Kultur och heter "Genus - hur påverkar det dig?" av Helena Josefson. Den är väldigt basic men lägger en bra grund för vidare läsning.

"Vår i Bullerbyn" är en barnbok från 1965 skriven av Astrid Lindgren och illustrerad av Ilon Wikland. Boken illustrerar livet på landet för sju barn och utspelar sig under tjugotalet. Då var genusfrågan knappast aktuell. På sextiotalet kan man dock förvänta sig att Sverige förflyttat sig en bit i jämlikhetens riktning, men det är definitivt inget som märks i ”Vår i Bullerbyn”, varken i texten eller illustrationerna. De tre flickorna får barnvakta lillasyster och har tekalas med sin dockservis i skogen, under tiden leker de tre pojkarna med barkbåtar i bäcken. En av flickorna som får vara mamma åt en lammunge vågar inte gå in i hagen där den stora baggen är, men givetvis törs en av pojkarna det. Det hela resulterar i ett mandomstest. ”Och sen började pojkarna tävla om vem som är modigast. ”. De hoppar från tak och rider tjurar medan flickorna står bredvid i sina kjolar, tittar och vaktar lillasyster. Till slut hoppar en av flickorna in i tävlingen och ska klättra upp på ladugårdstaket, men då säger mamma till direkt. Det går knappt att analysera boken ur ett genusperspektiv mer än så, den är så tydlig i sitt förhållningssätt till kvinnor och män att det nästan blir löjligt. Å ena sidan kan man se boken som en inblick i Sverige för 100 år sedan, å andra sidan återspeglar den fortfarande ett ideal som tre-fyraåringar inte kommer förstå är inaktuellt. Det är det farliga och intressanta med barnböcker, man måste noga tänka igenom vilka intryck barnen får av boken.

 

 

I och med att biblioteket inte ville låna ut sitt ex av Pippi fick jag dra en runda i lådorna här hemma. Jag hittade faktiskt "känner du Pippi Långstrump" som jag letade efter, men jag hittade också "Vår i Bullerbyn" och bestämde mig för att byta till den. När jag och Alice läste Pippi-boken på biblioteket idag pratade vi om att den är ganska svåranalyserad gällande genus, eller snarare är det svårt att komma fram till någon form av slutsats i frågan. Därför byter jag till Bullerbyn som visar upp en betydligt smalare bild både gällande jämlikhet och jämnställdhet. I och med att vår tanke kring vår första analys var att jämföra en äldre bok som vi växt upp med och en ny bok fungerar barnen i Bullerbyn lika bra, om inte bättre. Min plan är dock att efter våra veckor av efterforskningar när jag känner mig mer påläst om ämnet återkomma till Pippi och förhoppningsvis känna ett större klarhet kring bokens ideal.

Efter att jag och Alice diskuterat fram vår slutliga idéskiss och besökt biblioteket har vi bestämt att sänka åldern på böckerna vi läser till mellan 3 och 7. Vi vill sikta in oss på de böcker med lite text och mycket bilder som är de första barn kommer i kontakt med, antingen genom att föräldrarna läser för dem eller de första böckerna de läser själv. Jag har också valt den första boken jag ska läsa: "det här är Pippi Långstrump".